torsdag 27 oktober 2011

Så fungerar ett ekolod


Så fungerar ett ekolod

Ekolod och annan elektronik har i dag en självklar plats i många sportfiskares utrustning. Några menar att ett ekolod är en förutsättning för ett framgångsrikt båtfiske, vare sig det gäller trolling, vertikalfiske eller djuphavsfiske. Läs och lär hur ekolodet fungerar och vad du bör tänka på när du köper ekolod.

Tron på ekolodets förmåga att hitta fisk är kanske något överdriven. Ett ekolod innebär inte per automatik att fångsterna blir fler och större. Men med rätt kunskap om ekolodet och dess funktion, är det en ovärderlig hjälp i jakten på storfisken. Moderna ekolod kan förutom att mäta djup även informera om vilken typ av botten det är under båten, eventuella språngskikt och om det finns någon fisk i området.

Det svenska ordet ekolod är en översättning av engelskans sonar som i sin tur är en förkortning av Sound Navigation and Ranging. Som mycket annat är ekolodet en produkt av militär utveckling. Tekniken användes för att lokalisera u-båtar under andra världskriget och har sedan dess utvecklats till det instrument det är i dag. Redan under tidigt 1900-tal experimenterades det flitigt med olika typer av ekolod. Tekniken som ekolodet använder sig av är i princip den samma som valar och fladdermöss använder för att lokalisera sina byten.

Ekolodets funktion

Ett ekolod består grovt av fyra delar, skärm, givare, mottagare och processor.
Ekolodsgivaren skickar ut en ljudvåg i vattnet, ett så kallat lodskott. När ljudvågen träffar botten eller något annat som finns mellan ytan och botten studsar denna tillbaka till mottagaren. Då ljudets hastighet i vatten generellt är 1500 m/s kan ekolodets processor beräkna djupet utifrån detta och den tid det tog för ljudvågen att studsa tillbaka. När processorn räknat ut hur djupt det är presenteras informationen på skärmen. Ekolodet fortsätter att skicka och ta emot signaler flera gånger i sekunden. Informationen visas på skärmen på så vis att den senaste informationen som ekolodet tagit emot presenteras längst till höger på bildskärmen. För att rita upp en mer komplett bild av det som finns under båten, måste ekolodet skicka och ta emot flera lodskott. Djupet på platsen avgör hur fort bilden ritas upp. På grunt vatten kommer mottagaren uppfatta ekot fortare än på djupt vatten och ekolodet kan därmed snabbare rita upp ekolodsbilden. En förutsättning för att ekolodet skall rita upp en ny bild är att båten rör sig framåt. Förändras djupet under båten eller om en stor sten passeras ritas detta upp på ekolodets skärm. Om båten däremot ligger stilla kommer ekolodet endast att teckna botten som ett rakt streck, precis som om botten var helt platt. Anledningen till detta är att givarens placering i förhållande till botten inte förändras. Även om botten är kuperad kan inte ekolodet visa annat än det grundaste djupet.

Konvinkel
När ekolodsgivaren skickar ut sina ljudvågor mot botten bildar dessa en kon, en kon som får vidare vinkel desto djupare den tränger ner i vattnet. Tänk dig en kon typ de som omgärdar vägarbeten. Längst uppe i konens topp är båten, vid konens bas är sjöbotten.
Det utrymme som är inuti konen är det som ekolodet kan se. Som du säkert förstått blir bottenytan som ekolodet kan se större med djupet. En givare med tio graders spridningsvinkel täcker en bottenyta på ca fyra meter vid ett djup på 25 meter. På samma djup täcker en 20 graders givare nio meter. Detta innebär att en givare med större spridningsvinkel lättare kan söka av sjöbotten i jakt på till exempel ett grund, medans en givare med mindre spridningsvinkel har bättre precision. Med andra ord, i grunda sjöar fungerar en 20 graders givare bra medans en tio graders givare passar bättre på djupare vatten.

Tänk dig att din båt är fem meter lång, en 20 graders givare sitter i aktern på båten, det är 25 meter djupt på fiskeplatsen. Det som visas på ekolodets skärm kan befinna sig under fören på din båt eller fyra och en halv meter akter om båten eller lika långt ut åt sidorna. Ekolodet ser en yta motsvarande en cirkel med en diameter på nio meter, vid just detta djup. Men bara ett par meter under båten är konen mycket snävare och täcker ett mindre område. Detta innebär att om du på ekolodet ser en fisk som står på tre meters djup, då är den i princip rakt under givaren, medans fisken som står vid botten kan befinna sig i en radie på fyra och en halv meter från givaren räknat.

Det här med spridningsvinklar handlar om matematik, och hör kanske inte hemma i en fisketidning, därför presenterar jag en liten tabell här intill där du kan få en uppskattning om hur stor yta just din givare täcker. Vill du räkna själv så beskriver jag hur du gör här bredvid.

För att komplicera det ytterligare har tillverkarna valt två olika sätt att beräkna vinklarna på sina givare. I princip har givarna samma spridningsvinklar men olika gradangivelser.
Normalt beräknas spridningsvinkeln vid -3 db, decibel men några tillverkare mäter vid -10 db. Mätningen av spridningsvinkel går till som så, att först mäts effekten i konens centrumaxel och jämförs sedan med effekten som rör sig bort ifrån centrum tills att effekten har halverats eller nått -3 db . Nu beräknas vinkeln i förhållande till centrumaxeln. Skillnaden mellan de olika mätmetoderna är hur långt ifrån centrumaxeln tillverkarna mäter, -3 db eller -10 db. Resultatet blir att en givare som har 20 graders konvinkel vid -3 db har 60 graders konvinkel vid -10 db.

Ekolodets frekvenser
När vi nu rett ut begreppen om hur ljudsignalerna sprider sig mot botten i form av en kon, kan vi gå vidare till ekolodens olika frekvenser. Ekolod arbetar vid olika frekvenser, till exempel 200 kHz, kilohertz eller 50 kHz. Tonfrekvenserna som ekolod använder sig av ligger utanför det hörbara för både fisk och människor och kallas ultraljud. 200 kHz frekvensen fungerar i de allra flesta fall bra för oss sportfiskare, men skall du ut på djupare vatten kan en lägre frekvens vara att föredra. Med djupare vatten menar jag 150 till 200 meter beroende på ekolod. En frekvens på 50 kHz tränger mycket djupare än en på 200 kHz, men ger i gengäld en sämre detaljåtergivning. För att ekolodet skall kunna ge dig en bra uppfattning om vad som finns djupt under båten är det också viktigt att ekolodets effekt är tillräcklig.

Vad är det du ser och inte ser på ekolodet?
Ekolod visar inte en bild som vi är vana att se den på teve. Ljudvågorna som ekolodet skickar ut studsar upp från det grundaste de stöter på. Om du kör över slät botten med en stor sten på botten kommer ekolodet endast att visa det grundaste, det vill säga toppen på stenen. Eventuella fiskar som står runt stenen nere vid botten kommer inte att synas. Står det fisk ovanför stenen kommer dessa däremot att synas. Detta är viktigt att tänka på när du hittar en plats som denna, normalt ett säkert fiskeställe oavsett vad ekolodet visar.

Ekolodet är bra på att berätta vilken typ av botten du har under båten, detta med hjälp av grå- eller färglinjen. Denna funktion bör du se till att ditt ekolod har. Tänk dig att ljudvågorna som ekolodet skickar ut är en studsboll. Du kastar bollen mot ett hårt underlag, bollen studsar genast upp med full kraft. Gör du samma sak på ett mjukt underlag mattas uppstudsen betydligt. På samma sätt gör ekolodet med ljudvågorna, de skickas mot botten och studsar lätt upp om det är hård botten och svagare om det är mjuk botten. Resultatet tecknar sig som en
smal grå- eller färglinje om det är mjukbotten och en bredare linje om det är hård botten. Mycket av det bästa fisket bedrivs på hårda bottnar och därför är det verkligt intressant att veta vilken typ av botten du har under båten.

Välj ekolod med hög effekt
Ekolodets effekt är också viktig för att få bra återgivning av undervattensvärlden. Enkelt sagt, ju högre effekt, desto bättre är det. Tänk dig studsbollen här ovan, effekten är den kraft som bollen kastas med. Mer effekt ger bättre och snabbare eko. Givetvis har tillverkarna valt att arbeta med två effektangivelser för att röra till det för oss konsumenter. RMA (root mean square) och peak-to-peak är de två effektangivelser som anges. 100 watt RMA är det samma som 800 watt peak-to-peak. För att omvandla ett RMA värde till peak-to-peak multiplicerar du RMA effekten med 8 och tvärtom om du vill göra det omvända.

Fiskbågar
Fiskbågar eller bananer förtjänar ett eget stycke i artikeln, alla vill givetvis se bananer i mängder på sina ekolod. Tyvärr är det inte alltid som dessa eftertraktade tecken dyker upp på skärmen. Står fisken och trycker vid botten är det sällan de uppenbarar sig på ekolodet i form av bananer. För att få en fisk att teckna sig som en båge eller banan måste det förstås finnas en fisk i vattnet under eller i närheten av din båt. När ekolodskonens yttre delar träffar fisken kommer den att befinna sig på ett givet avstånd från givaren. Ekolodet börjar nu teckna några bildpunkter på kanske tio meters djup, efter hand som båten rör sig och fisken närmar sig konens centrum där signalen är kraftigare och fisken närmare givaren, blir fiskbågen tjockare. Den tecknas också högre upp i vattnet och bildar toppen på bågen. När fisken är mitt i centrum har halva bågen ritats. När båten fortsätter fram och lämnar fisken kommer den att komma längre bort från givaren och tecknas som nedre bakdelen av bågen.
Båtens fart och ekolodets bildframmatningshastighet är faktorer som påverkar utseendet på fiskbågen. Högre fart ger en kortare båge medans långsam fart får bågarna att bli mer utdragna. Ekolodets bildframmatningshastighet måste också den anpassas för att få perfekta bågar. En långsam bildframmatningshastighet resulterar bara i en prick på skärmen medans allt för snabb frammatning resulterar i ett streck. Lär dig genom att testa de olika funktionerna och hur de påverkar ditt ekolod.
 Det är generellt lättare att se fiskbågar på djupare vatten, detta då ekolodskonen är bredare och fisken därför befinner sig längre i den samma. På grunt vatten passerar fisken konen allt för snabbt för att en båge skall hinna visas på skärmen.
För att bättre se fisk som står i närheten av botten är det att rekommendera ekolodets zoom funktion. Genom att zooma in kan du förstora upp bilden närmast botten. Eventuella fiskar som står vid botten syns då lättare. Zoom funktionen är en mycket bra funktion som tyvärr allt för få använder sig av. Det finns ingen anledning att visa vattnet från ytan och hela vägen ner till botten om du fiskar efter bottenlevande fisk. Använd i stället zoom funktionen för fokusera på metrarna närmast botten.
Många ekolod erbjuder en så kallad fish-id funktion, stäng av den. Allt som finns i vattnet visas som små fisksymboler på skärmen med denna funktion. Fish-id skiljer inte på maneter, fisk eller plastpåsar, allt tecknas som fisk. Säkert kul för barnen att titta på, men inte för en seriös sportfiskare.
Sammanfattning
Välj ekolod efter dina behov, välj ett ekolod av känt märke, då vet du att du kan få service och support om det behövs. Välj ett ekolod med en bra skärm och med hög upplösning, gärna i färg. Skärmen skall kunna betraktas både under dygnets mörka timmar och när solen lyser rakt in i bildskärmen. Ekolodet skall givetvis vara väderskyddat och klara vågstänk, regn och snö utan att ta skada. Se till att ekolodet du köper har en givare som passar till ditt fiske och dina behov. En frekvens på 200 kHz fungerar i de flesta fall, fiskar du djupt välj en dubbelfrekvensgivare med både 200 kHz och 50 kHz. En spridningsvinkel på 20 grader funkar bra i grunda vatten medans en på 10 grader funkar bra på djupare vatten. Givetvis finns det fler givarvarianter att välja på men principen är den samma som för de jag här beskriver. Ekolodets effekt är viktig, jämför med olika ekolod för att bilda dig en uppfattning om vad som är bra för dina behov. Skilj på RMA och peak-to-peak effekter. Slutligen vill jag uppmana dig att lära känna ditt ekolod, det är en avancerad apparat som tar några timmar att bli bekant med. Ägna några båtturer på kända vatten åt att lära känna ditt ekolod. Prova dig igenom alla funktionerna. Var inte rädd för att ändra och prova olika inställningar, alla ekolod har en återställningsfunktion som återställer ekolodet till fabriksinställningarna. Tag med dig manualen ut i båten och testa. Det finns inga genvägar utan det gäller att lära känna och förstå sitt ekolod. Utan att våga testa och prova riskerar du fastna i autofunktionens begränsningar.

Tabell
Så här stor yta täcker en givare vid de olika djupen. Som tabellen visar passar en 40̊ givare inget vidare på djupa vatten. Detta då det i princip blir omöjligt att veta var fisken som visas på skärmen befinner sig. En givare med stor vinkel kan vara bra för att söka upp t.ex. ett vrak. När orådet där vraket ligger är hittat, övergår man till en givare med 10̊ vinkel för att mer precist hitta vraket. Det omvända förhållandet råder om en 10̊ givare används på grunt vatten. Konen blir då så smal att du riskerar missa både fisk och små grund.

Ekolodskon
10̊
20̊
40̊
100 meter
17
35
73
75 meter
13
26
55
50 meter
9
18
36
25 meter
4
9
18
10 meter
2
4
7
5 meter
1
2
4
                                            Diameter av botten

Vill du själv beräkna hur stor yta av botten ditt ekolod täcker vid ett vist djup med en given givarvinkel kan du göra på nedanstående sätt. Har du ingen räknemaskin som kan räkna med tangens så kan du använda dig av din dators kalkylator. I menyn på denna kan du välja avancerat läge. Då får du tillgång till de nödvändiga trigometriska funktionerna. Tan är en förkortning av tangens och den funktionen behöver du för att beräkna ekolodkonens diameter.

Formeln lyder (tan V × H) × 2 = Bottendiameter

Gör så här: tryck på vänsterparantes tecknet i räknaren ”(”, fortsätt med halva din givares gradantal V (har du en 20 graders givare så knappar du in halva gradtalet dvs. 10), tryck sedan på ”tan” muliplicera med djupet H. Fortsätt sedan med högerparantes tecknet ”)” varpå du multiplicerar med 2. Resultatet du nu får är den diameter i meter av botten som ditt ekolod visar med den aktuella givaren vid det angivna djupet.

Låt mig visa ett exempel; Anta att vi har en 20 graders givare och vi vill veta hur stor yta den täcker på 30 meters djup. Jag knappar då in följande på min räknemaskin:
(10 tan × 30)×2 = Svaret jag då får är 10,5796 det vill säga avrundat blir det 11 meter.

Har du i stället en 10 graders givare och vill veta vad den täcker på ett djup av 50 meter.
(5 tan×50)×2= 8,7488 avrundat blir det 9 meter.